Minns ett samtal i Hammnehög 14/5 2018 inför utställningen Experiment för utopier på Ystad konstmuseum med Amit Sen, Anders Emilsson, Caroline Mårtensson & Patrik Bengstsson, Gylleboverket med Jona Elfdahl, Etta Säfve & Shelley Sharr, Kristina Lindström & Åsa Ståhl, Madeleine Tunbjer & Clea van Berkel, Malin Lobell, Peter Ojstersek, Petra Lilja och mig själv. Det slutade med att vi samlade körvel för sugrörsexperiment i delprojektet Un/Making the plastic straw. www.experimentutopier.org
Åkte glatt hem med en maskin på flaktet från Kivik! Ett maskinbyggprojekt med Artur Zibi har startat. Ska resultera i en bovetekross-sorterare! Efterlängtat. Artur är uppvuxen på en gård i Polen och har all kunskap om både odling och bearbetning av bovete. Det finns bra, enkla och billiga maskiner i Japan men man vill inte exportera till Europa på grund av krångliga EU-regler.
2013 års skörd från Sanby gård i Borrby testmals
1800 gr (3 liter) helt oskalat bovete ger 860 gr mjöl
3 liter skal blir kvar.
Takao Momiyama testar krossen från Hammenhögs lantbruksmuseum och kvarnen SAMAP F100 med stenar gjorda av Naxos-Basalt.
Det börjar dra ihop sig till en träff för att samla de i trakten som är intresserade av att utveckla möjligheter kring bovetets odling och förädling. Det blir en lunchträff den 14 januari på Österlens Museum.
Dagens ägnas till ett av Momis 100 schemalagda och tidtagna övningar i att tillverka bovetenudlar som i Japan kallas sobanudlar. De ska ätas kalla med en varm soppa, lite rå purjolök och japansk pepparrot - wasabi..
En teckning från sommarens boveteodling har blivit ett textiltrycksmönster att beskåda på julmarknaden i Folkhemmet, Östra Hoby. En familj som tagit sig från Syrien serverar oförglömligt arabiskt kaffe och det blir helgens behållning.
Hushållningssällskapet ska rensa skörden. Anne-May Tuvesson tar mig till frörenseriet och demonstrerar med stor kunskap de olika specialmaskinerna. Sorteringen av det stränglagda fungerar bättre. Det vill säga att det rinner igenom fint. I det direkttröskade finns mer skräp och mer omogna tomma frökapslar. Det sistnämnda måste köras flera gånger. 140 kg av skörden är nu rensat och redo för skalning i museets krossmaskinen och sedan för malning.
I fikarummet diskuterar vi möjligheterna att transportera till Wermlands bovete om det skulle röra som om större kvantiteter.
Projektet Bovete på Österlen åker tillsammans med skånska lantbrukare på studiebesök till Värmland. En lång intensiv dag.
Vi möter Anders Nilsson på Råglanda gård belägen i ett vackert kuperat landskap i Molkom. Han visar sitt nya bygge - torken där kvarnen ska installeras och berättar om hans mödosamma uppbyggnad av Wermlands bovete efter många år i Canada. www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/forst-och-storst-pa-bovete www.wermlands-bovete.se/
Det exklusiva tartariska bovetet har en annerlunda form
Anders Nilsson berättar om sin verksamhet
Sällskapet hinner även hälsa på Västanås gård utanför Kristinehamn som bla har ekologisk mjölkproduktion och är kända för sin teknikutveckling med till exempel en hemmabyggd såmaskin/flytgödselmyllare.
Visar en presentation av boveteprojektet i en samlingsutställning New Spaces, New Times, Botanical Garden FUREAI, Shibuya City, Tokyo tom 28 november.
Ett sammarbete med konstnärerna Yumiko Shiozaki, Anna Stina Erlandsson, Monica Larsson och filosofen Nicolas Smith
Kalle från Hushållningssällskapet ringer och meddelar att de är ute med tröskan. Jag kastar mig iväg. De har hunnit tröska det stränglagda boveten. Det ser väldigt fint ut i säckarna.
När jag kommer är det dags att köra de två tredjedelarna av fältet som inte är stränglagt. Det kommer mycket annat med i säckarna. Allt det gröna och ännu ej mogna, ställer vi oss frågande inför. Hur ska man ta om hand om detta?
Kalle menar att det blev mest utdelning av det radsådda jämfört med det bredsådda. Han ska väga före och efter det som nu ska in i torken.
När jag kommer hem menar Momi att det inte är något problem. Det som inte är moget torkar ihop och separeras i krossprocessen.
Samtalar med Anders som är boveteodlare i Molkom, om varför olika skördar är olika bra att baka med. Han menar att om det har varit för mycket grönskott blir bakegenskaperna sämre.
Svänger förbi bovetefältet vi 17-tiden för att kolla hur långt torkningen nått. Stjälkarna är fortfarande mjuka men bladen har vissnat.
Sensommarsolen ligger lågt och det är varmt. Några skurar kom häromdagen, men sedan läggare kört har det i stort sett varit torrt och blåsigt. Stjälkarnas ihålighet hjälper till att torka. Frågan är om det är dags att kör första vändan med tröskan på fredag?
Så var det dags. I dag har Hushållningssällskapet skördat en del av bovetet med en strängläggare. Att stränglägga före tröskning ska minska mängden grönt som fyller igen tröskan
Kalle och Klas begrundar
Kalle som arbetar på gården spekulerar i att det tar en vecka innan det har torkat och vi kan tröska. Kalle och försökstekniker Klas enas om att lägga nästa stycke av fältet samtidigt.
En del av det bredsådda och en del av det radsådda ligger nu på den rätt höga stubben så att luften kommer runt för att underlätta torkningen.
Efter tröskningen ska skörden in i sällskapets torkanläggning som kan ta mindre mängder.
Första skördetest
Stubben gör det tydligt att det radsådda, som ger mer plats åt de enskilda plantorna, ger kraftigare plantor. Frågan är om för mycktet kraft har gått till själva plantan i stället för till frukten. Kanske är det en poäng att bredså. Det är ändå ingen större skillnad på mängden ogräs i det radsådda där man ogräsharvat en gång efter sådd. Det beror på att bovetet gror snabbt och hinner förbi ogräset oavsett metod.
Vid årets sista fältvandring med proffsodlare byts erfarenheter kring frukternas mognad, skördeteknik, torkning osv.
Flera bidrar med små fragment av vad man hört tidigare om odling och användning av bovete. Det är allt från magra jordar som inte kunde bära annat är bovete till pannkakor och glutenintoleras. Grödan är spännande och i en ny modern matkultur öppnar möjligheter. Några av besökarna på fältvandringen har provat att odla bovete men inte lyckats tröska eller inte vetat var man ska få avsättning för sin skörd. Hushållningsällskapet med expertis från Kristianstad och Sandbyhills EKO är på plats.
I samtalet kring försöksodlingen dras slutsatsen att det är bäst att testa att stänglägga dvs låta det slagna bovetet ligga på stubben och torka innan tröskning. Den stora bladmassan skulle annars stoppa upp i tröskan.
Bovetet blommar över lång tid, mognar ojämnt och det gäller att ta det i rätt tid innan allt ramlar av blomställningen. Det kan vara en idé att dela in fältet och skörda i omgångar för att sedan dra slutsatsen om hur många procent som ska vara moget för att få ut mest.
Sven-Ingemar som hittade bovetekvarnen på Lantbruksmuseet i Hammenhög har smort upp kvarnen och vi gör en test i keramikverkstan på Nilssons gård. Efter finjustering av skivorna i kvarnen får vi sådan precision att skalen går ifrån och det blir hela kärnor, en del kross och en del mer finmalt.
Det betyder om vi har en uppsättning olika finmaskiga sildukar kan vi separera och i sista steget mala ytterligare för att få riktigt siktat mjöl.
Sven-Ingemar bjuder in till Hammenhögs dag 14 september och vi bestämmer att den dagen ska vi bjuda på nygräddade boveteplättar med sylt och demonstrera bovetekvarnen.
Senare på dagen kontaktar jag de största återförsäljarna av bovete i Sverige för att höra hur pass stor efterfrågan kan vara och om man kan se ett ökat intresse. Jag hoppas att det ligger i företagens intresse att medverka projektets försök att kartlägga bovetet möjlighet i en förändrad matkultur. Konkurrens kan tyvärr ge en viss fördröjning i samarbetsvilja när den omedelbara vinsten inte syns.
Klockan är 10:00. Det är det blåsigt grått och sensommarsolen bryter igenom.
Allt kring bovetefältet är skördat. Jag bedömer att 50% av bovetets fruktkärnor är mogna.
Det är en annan aktivitet i skördetid. Sommargästerna har lämnat landskapet i stället är det tröskorna som drar fram och tillbaka.
På vägen in möter jag Sven Ingemar från Lantbruksmuseet i Hammenhög. Efter en fråga från mig i början av sommaren om äldre bovetekrossar har Sven Ingemar letat och hittat en handvevad gjuten kvarn. Den hade legat i museets samlingar utan att någon visste vad den hade för funktion. En dag passerade en man och utropade att det var kul att museet hade en bovetekvarn!. Vow!! Superspännde. Vi bestämmer att ses för att testa.
Citat från facebook/Peter Bodén (Hundörat): Ett ögonblick utan kyrka. En tömd verklighet. Evigheten log sitt vackraste leende. Guds söner och Amit gav oss en chans att förstå det stora i det lilla. Det handlade om bovete.
Intresserade besökare berättar om matminnen med bovete eller sammanhang där det odlats bovete. Jag möter också tex Österles matmarknad - matproducenter som kan tänkas vara intresserade av att det kommer mer intressant på den glutenfria hyllan i butikerna eller av att vara med att utveckla produkter. http://www.osterlensmatmarknad.se/
Träffar vänner till Anders i Molkom som är storodlaren av bovete i Värmland.
En tidig morgon efter regn.
Historiken på vädersidan säger att det regnat väldigt lite. Man kan inte förstå var bovetets gröna massa tar allt från. Från den 1 juli till 28 juli kom det nästan inget regn. 11 mm kommer den 28 Juli och medeltemperaturen den dagen var 23 grader.
Klockan 06.05 är det 12 grader och en sval bris kommer från havet.
I det vita fältet kan man ana en annan ton. Det är blommorna som sätter frukt.
Klockan 07.00 börjar lärkan. Klockan 07.08 blir en kille avsläppt från en bil och vi står och stirrar på varandra. Han med en keps och jag med en massa kameror. Ska du jobba i rödbetorna - frågar jag. Uhm svarar han. Jag hör plötsligt insekternas larm igen och undrar om det är kommunikation dem emellan eller ljud från deras arbetande kroppar eller bägge. Nästa gång jag köper en burk rödbetor kommer jag att tänka på det faktum att killen i keps har gallrat alla de där raderna, och att just den rödbetan jag sätter i mig fick växa till sig.
Klockan är nio på förmiddagen och insekterna snor runt de utslagna boveteblommorna med sådan intensitet att det upplevs som ett larmande. Den öppna flata blomkonstuktionen bildar snart en vit matta som bryter mot det gröna och själkarna som börjar mörkna mot rött. Blomsterflugorna stirrar runt från den ena blomställningen till den andra.
En del målla sticker upp men ser inte ut att kunna konkurera. Det är torrt och man kan gissa att pålroten börjar dra sig på djupet.
Fältet i blom
Jag besöker Sandbyhill som är den närmsta gården och som är odlingsfältets adress, och jag presenterar det pågående projektet med boveteodlingen. Det är nya ägare som förklarar att de är beredda på att det blir en del trafik vid fältvandringar och annat som Hushållningssällskapet arrangerar.
I dag var det dags för en visning för proffsodlare. Vi ses på Hushållningssällskapets gård utanför Borrby en stund innan och kör tillsammans ut till odlingen där Göran Areskoug, ansvarig på gården, visar fältet.
Agronom och projektansvarig Per Modig har åkt från Kristianstad och har kaffet med sig. Momi och jag kommer med kakorna. En mjuk kaka på bovetemjöl, flingor och mandelmjöl och ett boveteflan.
Vi diskuterar utsäde, fördel/nakdel med det radsådda respektive bredsådda. Göran förklarar att det endast har ogräshackats i raderna en gång. Vi väntade tills att det verkligen inte var risk för frost och den 30/5 visade sig perfekt. Det grodde snabbt och fick fart före ogräset. I dag, drygt en månad senare, är plantorna över 50 cm.
Momi kunde beskriva hur odling av bovete går till i Japan. Om den stora omfattningen som odling sker i och det kulinariska intresset. Man åker lång väg för att se fälten blomma och återvänder efter skörd för att äta just den mästarens sobanudlar.
Vi får frågor om ohyra och skadeinsekter och jag kunde svara att jag under de år vi odlat inte sett något - inte ens löss.
De observanta besökarna ser att det är skillnad på det radsådda och det bredsådda och vi diskuterar om det kan bero på att det radsådda (grönare) har mer fri jord ikring sig och därför får större kvävetillförsel. Det bredsådda har blommorna på gång något mer och vi spekulerar i om det är för att den delen haft mindre tillgång till kväve.
Plantorna ser inte så stadiga ut med tanke på blåst och oväder. Vi talar om att de behöver stöd av varandra och därför inte får stå för glest. Det gäller också för att ogräset. Tätheten hindra ogräset.
Alla är överraskade att set ser så fint ut vad det gäller ogräs - inte mycket ens av mållor.
Per drar upp några plantor och vi ser att pålroten inte ännu har utvecklats särskilt mycket. Det kan bero på att det har regnat så pass mycket och rötterna har snarare brett ut sig för de har inte behövt gå på djupet efter fukt. Vi diskuterar ser fram emot att ses igen den 27/8 för att prata skörd och efterarbetet
Andra dagen i monten där Bovete på Österlen visas.
Uppmärksammar ett projekt som drivits på Statens Lantbruksuniversitet (SLU) där man använt bovete i ett projekt om integrerat växtskydd.
Målet var att utveckla ett odlingssystem med biologisk bekämpning och växtföljd för att hindra Lilla kålflugan. Med blomsterängsremsor/bovete skapar man goda förutsättningar för naturliga fiender.
I dag delar Eva Olsson från Österlenkryddor och Hans Svensson från Petersborgs gård passet för JTI- Kunskapcentrum för kryddor (Institutet för Jordbruks- och miljöteknik/ JTI - Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engeneering).
Gillar att finna plats in i ovana sammanhang. Önskar att min mentor Kin Momiyama den äldre kunde vara här på Borgeby fältdagar. Demonstrerar projektet Bovete på Österlen med Hushållningssällskapet som är projektägare. Montern delas med JTL Institutet för jordbruks- och miljöteknik och deras projekt Svensk kryddodling.
Jag träffar Amit Sen och Guds Söner (Leif Elggren och Kent Tankred) på Weindels kondis i Stockholm.
De är inbjudna till Fältvandring II att tillsammans med Fältköket ge en performance/konsert lördag 10/8 kl 16 i boveteodlingen, på Hushållningsällskapets odlingar vid Sandbygård, Borrby +55° 26' 9.07", +14° 12' 25.20" 100 m väster om gården Hillshög Sandby, 276 37 Borrby.
De tre inbjudna har ett gemensamt i att de rör sig mellan musik, performance och bildkonst på ett sådant sätt att de traditionella gränserna elimineras och blir ointressanta.
Amit Sen är tonsättare och konstnär bosatt i Hammenhög med ett ben i Stockholm och kanske mest känd som improvisationsmusiker och drev tillsammans med sina grannar i Hammenhög konstprojektet F.K.I.T (För konsten i tiden) 2007-2009. Leif Elggren och Kent Tankred har samarbetat som Guds Söner i många år. På Ystad Konstmuseum gjorde de ett framträdande tillsammans med Amit Sen 2008. Guds Söners Musik finns bla på Firework Edition Records
Kalle har gjort det här förr. Han snurrar två vändor med traktorn och sedan är de klart! Det blir en vända med välten för säkerhets skull.
Hälften bredsått och hälften i rader. Raderna är med 50 cm mellanrum så att radhackan kan rensa ogräset. På det bredsådda stycket är det tänkt att bovetet ska hinna före ogräset och ta över.
En ny fas med boveteodlandet inleds idag.
En förstudie med fokus på bovete, och dess möjligheter ska göras under 2013. Projektet är ett samarbete med Hushållningsällskapet och har fått stöd från Leader Ystad-Österlenregionen.
Sandby gård utanför Borrby kommer att odla 2000 kvm!
I dag träffade jag för första gånen Kalle som arbetar på gården. Kolla den gula pinnen!! Han visade var odlingen ska vara och jag kommer att följa hans arbete hela sommaren.
Tre fältvandringar ska arrangeras. Två för proffsodlare och en för konst- och odlingsintresserade. Datum ska sättas för detta med konsert och fältkök!!!
Går med stor tillförsikt in i det nya året!
Planerar för ett nytt år med utforskandet av olika möjligheter boveteodling kan ge. Läser en rad som ger inspiration i vintermörkret: "Bovete är en rik källa till tryptofan, B-vitaminer och magnesium. Dessa är utmärkta näringsämnen vid nedstämdhet eftersom de behövs för att hjärnan ska kunna tillverka signalsubstanser."
Ann Rosén ringer och meddelar att hon köpt 10 kg bovetemjöl från Råglanda gård! Någon att lära av i jakten på kunskap om odling av bovete! "Vi odlar Bovete (Fagopyrum esculentum Moench)" www.raglanda.se
Med sikte på att skala upp min boveteodling besökte jag och Momi Österlenkryddor utanför Köpingebro. Eva som driververksamheten inspirerade och delade generöst med sig kontakter.
Vi passerade kryddfälten och fick se skördetröskan, torkanläggningen, kvarn och packning www.osterlenkryddor.se
Jag ska kontakta Hushållingssällskapet, en friståeende kunskapsorganisation för råd. Orbio som är återförsäljare av kvarnar kan ha en lösning som passar årets boveteskörd!
Odlingsmonumentet - ett skulptur- och odlingsprojekt
som visades på Tjärhovsplan i Stockholm 11-26/9 2010 i samband med utställningen Points of Departure www.pointofdeparture.se och som arrangerades av närverket FAS www.fiberartsweden.nu
Monumentet är en hängande trädgård i form av en vattenkultur med grönsaker och kryddor i en konstgjord miljö, där näringsämnen tillförs rötterna med en droppande vattenlösning.
Det finns en aktiv fönsterodlingskultur som utvecklat konceptet med de hängande petflaskorna se http://our.windowfarms.org/.
Odlingsmomumentet kan liknas vid en fönsterodling som flyttat ut på gatan.
Salladen gillar inte den kyliga höstluften. Jag byter ut den och en citronmeliss vars rötter råkar ligga ovanför lekakulorna i krukan.
Katta som håller i utställningen har varit och fixat i helgen, vilket jag tackar för!
Akvariepumpen som driver vattnet runt i petflaskorna har bara elförsörjning när utställningen har öppet ons-fred 12-18, lör-sön 12-16). Jag har inte vågat ha kvar odlingsmonumentet ute i staden dygnet runt. Det ger inte det bästa odlingsförhållandet, och är en komplromiss med konstens praktiska förutsättningar.
Är på plats i dag och på söndag - hoppas på fler kontakter med odlingsintresserade runt Tjärhovsplan och andra ställen!
Ja - precis! Och jag kan inte låta bli att tänka på så ofta jag handlat krukpersilja och innan man hunnit blinka står den där och är ledsen. Mer omsorg om det odlade helt enkelt. Och varför ska konsum sköta det?/g
Momis fingerkänslighet kommer till pass när ventilerna till vattenflödet behöver justeras. Vi baxar ut byggställningen på Tjärhovsplan igen.
Under dagen blir det många samtal om detta är en kampanj för en grönare miljö eller en skulptur. Några förbipasserande visar sig känna till odlingsystemet och är pågång att bygga egna. Jag hoppas att vi kan hålla kontakten.
Efter transport på tåget med material inklusive växter från Skåne till Stockholm, en dags konstruktion och en alltför tidig morgon med plantering rullas byggställningen med den hängande trädgården ut på Tjärhovsplan.
Trevliga möten med intresserade människor och jag fick tips på andra odlare och lösningar!
Comments
Bokslut över odlingssäsongen 2020
Gästodling av bovete på Bummelgården.
Nästgårds från familjen Momiyama-Pettersson. Sådd 8 juni.
Att leva i en utopi som andra byggt
Minns ett samtal i Hammnehög 14/5 2018 inför utställningen Experiment för utopier på Ystad konstmuseum med Amit Sen, Anders Emilsson, Caroline Mårtensson & Patrik Bengstsson, Gylleboverket med Jona Elfdahl, Etta Säfve & Shelley Sharr, Kristina Lindström & Åsa Ståhl, Madeleine Tunbjer & Clea van Berkel, Malin Lobell, Peter Ojstersek, Petra Lilja och mig själv. Det slutade med att vi samlade körvel för sugrörsexperiment i delprojektet Un/Making the plastic straw.
www.experimentutopier.org
Torsdag 26 mars - Bovetekross i sikte!
Åkte glatt hem med en maskin på flaktet från Kivik! Ett maskinbyggprojekt med Artur Zibi har startat. Ska resultera i en bovetekross-sorterare! Efterlängtat. Artur är uppvuxen på en gård i Polen och har all kunskap om både odling och bearbetning av bovete.
Arturs maskin 
Maskiner från Japan
Det finns bra, enkla och billiga maskiner i Japan men man vill inte exportera till Europa på grund av krångliga EU-regler.
Tisdag 7 januari 2014
2013 års skörd från Sanby gård i Borrby testmals
1800 gr (3 liter) helt oskalat bovete ger 860 gr mjöl
3 liter skal blir kvar.
Takao Momiyama testar krossen från Hammenhögs lantbruksmuseum och kvarnen SAMAP F100 med stenar gjorda av Naxos-Basalt.
Måndag 23 december - nudeltillverkning
Det börjar dra ihop sig till en träff för att samla de i trakten som är intresserade av att utveckla möjligheter kring bovetets odling och förädling. Det blir en lunchträff den 14 januari på Österlens Museum.
Dagens ägnas till ett av Momis 100 schemalagda och tidtagna övningar i att tillverka bovetenudlar som i Japan kallas sobanudlar. De ska ätas kalla med en varm soppa, lite rå purjolök och japansk pepparrot - wasabi..
Lördag 7 december boveteavtryck
En teckning från sommarens boveteodling har blivit ett textiltrycksmönster att beskåda på julmarknaden i Folkhemmet, Östra Hoby. En familj som tagit sig från Syrien serverar oförglömligt arabiskt kaffe och det blir helgens behållning.
Tisdag 3 december i frörenseriet
Hushållningssällskapet ska rensa skörden. Anne-May Tuvesson tar mig till frörenseriet och demonstrerar med stor kunskap de olika specialmaskinerna. Sorteringen av det stränglagda fungerar bättre. Det vill säga att det rinner igenom fint. I det direkttröskade finns mer skräp och mer omogna tomma frökapslar. Det sistnämnda måste köras flera gånger. 140 kg av skörden är nu rensat och redo för skalning i museets krossmaskinen och sedan för malning.
I fikarummet diskuterar vi möjligheterna att transportera till Wermlands bovete om det skulle röra som om större kvantiteter.
Torsdag 21 november besök i Molkom
Projektet Bovete på Österlen åker tillsammans med skånska lantbrukare på studiebesök till Värmland. En lång intensiv dag.
Vi möter Anders Nilsson på Råglanda gård belägen i ett vackert kuperat landskap i Molkom. Han visar sitt nya bygge - torken där kvarnen ska installeras och berättar om hans mödosamma uppbyggnad av Wermlands bovete efter många år i Canada.
www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/forst-och-storst-pa-bovete
www.wermlands-bovete.se/
Sällskapet hinner även hälsa på Västanås gård utanför Kristinehamn som bla har ekologisk mjölkproduktion och är kända för sin teknikutveckling med till exempel en hemmabyggd såmaskin/flytgödselmyllare.
Lördag 9 november - Tokyo Garden
Visar en presentation av boveteprojektet i en samlingsutställning New Spaces, New Times, Botanical Garden FUREAI, Shibuya City, Tokyo tom 28 november.
Ett sammarbete med konstnärerna Yumiko Shiozaki, Anna Stina Erlandsson, Monica Larsson och filosofen Nicolas Smith
Tisdag 8 oktober - tröskning
Kalle från Hushållningssällskapet ringer och meddelar att de är ute med tröskan. Jag kastar mig iväg. De har hunnit tröska det stränglagda boveten. Det ser väldigt fint ut i säckarna.
När jag kommer är det dags att köra de två tredjedelarna av fältet som inte är stränglagt. Det kommer mycket annat med i säckarna. Allt det gröna och ännu ej mogna, ställer vi oss frågande inför. Hur ska man ta om hand om detta?
Kalle menar att det blev mest utdelning av det radsådda jämfört med det bredsådda. Han ska väga före och efter det som nu ska in i torken.
När jag kommer hem menar Momi att det inte är något problem. Det som inte är moget torkar ihop och separeras i krossprocessen.
Samtalar med Anders som är boveteodlare i Molkom, om varför olika skördar är olika bra att baka med. Han menar att om det har varit för mycket grönskott blir bakegenskaperna sämre.
Måndag 3 september
Svänger förbi bovetefältet vi 17-tiden för att kolla hur långt torkningen nått. Stjälkarna är fortfarande mjuka men bladen har vissnat.
Sensommarsolen ligger lågt och det är varmt. Några skurar kom häromdagen, men sedan läggare kört har det i stort sett varit torrt och blåsigt. Stjälkarnas ihålighet hjälper till att torka. Frågan är om det är dags att kör första vändan med tröskan på fredag?
Onsdag 29 augusti - Dags för skörd
Så var det dags. I dag har Hushållningssällskapet skördat en del av bovetet med en strängläggare. Att stränglägga före tröskning ska minska mängden grönt som fyller igen tröskan
Kalle som arbetar på gården spekulerar i att det tar en vecka innan det har torkat och vi kan tröska. Kalle och försökstekniker Klas enas om att lägga nästa stycke av fältet samtidigt.
En del av det bredsådda och en del av det radsådda ligger nu på den rätt höga stubben så att luften kommer runt för att underlätta torkningen.
Efter tröskningen ska skörden in i sällskapets torkanläggning som kan ta mindre mängder.
Stubben gör det tydligt att det radsådda, som ger mer plats åt de enskilda plantorna, ger kraftigare plantor. Frågan är om för mycktet kraft har gått till själva plantan i stället för till frukten. Kanske är det en poäng att bredså. Det är ändå ingen större skillnad på mängden ogräs i det radsådda där man ogräsharvat en gång efter sådd. Det beror på att bovetet gror snabbt och hinner förbi ogräset oavsett metod.
Tisdag 27 augusti - Fältvandring III
Vid årets sista fältvandring med proffsodlare byts erfarenheter kring frukternas mognad, skördeteknik, torkning osv.
Flera bidrar med små fragment av vad man hört tidigare om odling och användning av bovete. Det är allt från magra jordar som inte kunde bära annat är bovete till pannkakor och glutenintoleras. Grödan är spännande och i en ny modern matkultur öppnar möjligheter. Några av besökarna på fältvandringen har provat att odla bovete men inte lyckats tröska eller inte vetat var man ska få avsättning för sin skörd. Hushållningsällskapet med expertis från Kristianstad och Sandbyhills EKO är på plats.
I samtalet kring försöksodlingen dras slutsatsen att det är bäst att testa att stänglägga dvs låta det slagna bovetet ligga på stubben och torka innan tröskning. Den stora bladmassan skulle annars stoppa upp i tröskan.
Bovetet blommar över lång tid, mognar ojämnt och det gäller att ta det i rätt tid innan allt ramlar av blomställningen. Det kan vara en idé att dela in fältet och skörda i omgångar för att sedan dra slutsatsen om hur många procent som ska vara moget för att få ut mest.
Torsdag 22 augusti - sammarbetens möjligheter
Sven-Ingemar som hittade bovetekvarnen på Lantbruksmuseet i Hammenhög har smort upp kvarnen och vi gör en test i keramikverkstan på Nilssons gård. Efter finjustering av skivorna i kvarnen får vi sådan precision att skalen går ifrån och det blir hela kärnor, en del kross och en del mer finmalt.
Det betyder om vi har en uppsättning olika finmaskiga sildukar kan vi separera och i sista steget mala ytterligare för att få riktigt siktat mjöl.
Sven-Ingemar bjuder in till Hammenhögs dag 14 september och vi bestämmer att den dagen ska vi bjuda på nygräddade boveteplättar med sylt och demonstrera bovetekvarnen.
Senare på dagen kontaktar jag de största återförsäljarna av bovete i Sverige för att höra hur pass stor efterfrågan kan vara och om man kan se ett ökat intresse. Jag hoppas att det ligger i företagens intresse att medverka projektets försök att kartlägga bovetet möjlighet i en förändrad matkultur. Konkurrens kan tyvärr ge en viss fördröjning i samarbetsvilja när den omedelbara vinsten inte syns.
Söndag 18 augusti - sensommar
Klockan är 10:00. Det är det blåsigt grått och sensommarsolen bryter igenom.
Allt kring bovetefältet är skördat. Jag bedömer att 50% av bovetets fruktkärnor är mogna.
Det är en annan aktivitet i skördetid. Sommargästerna har lämnat landskapet i stället är det tröskorna som drar fram och tillbaka.
Söndag 11 augusti - överraskningen
Dennis Dahlqvist öppnar sitt allmogemuseum utanför Bollerup.
http://www.ystadsallehanda.se/kultur-och-noje/article1949853/Allmogemuse...
På vägen in möter jag Sven Ingemar från Lantbruksmuseet i Hammenhög. Efter en fråga från mig i början av sommaren om äldre bovetekrossar har Sven Ingemar letat och hittat en handvevad gjuten kvarn. Den hade legat i museets samlingar utan att någon visste vad den hade för funktion. En dag passerade en man och utropade att det var kul att museet hade en bovetekvarn!. Vow!! Superspännde. Vi bestämmer att ses för att testa.
Lördag 10 augusti Fältvandring II
Citat från facebook/Peter Bodén (Hundörat): Ett ögonblick utan kyrka. En tömd verklighet. Evigheten log sitt vackraste leende. Guds söner och Amit gav oss en chans att förstå det stora i det lilla. Det handlade om bovete.
Söndag 4 augusti - Svenstorps skördemarknad
Det är Svenstorps IF som ordnar. Hettan är övermäktig men det blir en rolig dag.
http://www.skordefestosterlen.se/
Intresserade besökare berättar om matminnen med bovete eller sammanhang där det odlats bovete. Jag möter också tex Österles matmarknad - matproducenter som kan tänkas vara intresserade av att det kommer mer intressant på den glutenfria hyllan i butikerna eller av att vara med att utveckla produkter.
http://www.osterlensmatmarknad.se/
Träffar vänner till Anders i Molkom som är storodlaren av bovete i Värmland.
Söndag 28 juli efter regn
En tidig morgon efter regn.
Historiken på vädersidan säger att det regnat väldigt lite. Man kan inte förstå var bovetets gröna massa tar allt från. Från den 1 juli till 28 juli kom det nästan inget regn. 11 mm kommer den 28 Juli och medeltemperaturen den dagen var 23 grader.
onsdag 24 juli - frukterna träder fram
Klockan 06.05 är det 12 grader och en sval bris kommer från havet.
I det vita fältet kan man ana en annan ton. Det är blommorna som sätter frukt.
Klockan 07.00 börjar lärkan. Klockan 07.08 blir en kille avsläppt från en bil och vi står och stirrar på varandra. Han med en keps och jag med en massa kameror. Ska du jobba i rödbetorna - frågar jag. Uhm svarar han. Jag hör plötsligt insekternas larm igen och undrar om det är kommunikation dem emellan eller ljud från deras arbetande kroppar eller bägge. Nästa gång jag köper en burk rödbetor kommer jag att tänka på det faktum att killen i keps har gallrat alla de där raderna, och att just den rödbetan jag sätter i mig fick växa till sig.
Fredag 12 juli - ett insektslarm
Klockan är nio på förmiddagen och insekterna snor runt de utslagna boveteblommorna med sådan intensitet att det upplevs som ett larmande. Den öppna flata blomkonstuktionen bildar snart en vit matta som bryter mot det gröna och själkarna som börjar mörkna mot rött. Blomsterflugorna stirrar runt från den ena blomställningen till den andra.
En del målla sticker upp men ser inte ut att kunna konkurera. Det är torrt och man kan gissa att pålroten börjar dra sig på djupet.
Jag besöker Sandbyhill som är den närmsta gården och som är odlingsfältets adress, och jag presenterar det pågående projektet med boveteodlingen. Det är nya ägare som förklarar att de är beredda på att det blir en del trafik vid fältvandringar och annat som Hushållningssällskapet arrangerar.
Torsdag 4 juli Fältvandring I
I dag var det dags för en visning för proffsodlare. Vi ses på Hushållningssällskapets gård utanför Borrby en stund innan och kör tillsammans ut till odlingen där Göran Areskoug, ansvarig på gården, visar fältet.
Agronom och projektansvarig Per Modig har åkt från Kristianstad och har kaffet med sig. Momi och jag kommer med kakorna. En mjuk kaka på bovetemjöl, flingor och mandelmjöl och ett boveteflan.
Vi diskuterar utsäde, fördel/nakdel med det radsådda respektive bredsådda. Göran förklarar att det endast har ogräshackats i raderna en gång. Vi väntade tills att det verkligen inte var risk för frost och den 30/5 visade sig perfekt. Det grodde snabbt och fick fart före ogräset. I dag, drygt en månad senare, är plantorna över 50 cm.
Momi kunde beskriva hur odling av bovete går till i Japan. Om den stora omfattningen som odling sker i och det kulinariska intresset. Man åker lång väg för att se fälten blomma och återvänder efter skörd för att äta just den mästarens sobanudlar.
Vi får frågor om ohyra och skadeinsekter och jag kunde svara att jag under de år vi odlat inte sett något - inte ens löss.
De observanta besökarna ser att det är skillnad på det radsådda och det bredsådda och vi diskuterar om det kan bero på att det radsådda (grönare) har mer fri jord ikring sig och därför får större kvävetillförsel. Det bredsådda har blommorna på gång något mer och vi spekulerar i om det är för att den delen haft mindre tillgång till kväve.
Plantorna ser inte så stadiga ut med tanke på blåst och oväder. Vi talar om att de behöver stöd av varandra och därför inte får stå för glest. Det gäller också för att ogräset. Tätheten hindra ogräset.
Alla är överraskade att set ser så fint ut vad det gäller ogräs - inte mycket ens av mållor.
Per drar upp några plantor och vi ser att pålroten inte ännu har utvecklats särskilt mycket. Det kan bero på att det har regnat så pass mycket och rötterna har snarare brett ut sig för de har inte behövt gå på djupet efter fukt. Vi diskuterar ser fram emot att ses igen den 27/8 för att prata skörd och efterarbetet
Tisdag 2 juli - fyrtiofemcentimeter bovete
Besöker fältet kl 10.30, 13 gr, stilla vind 5 m/s och regn.
Bovetet har växt till sig av allt regn och når 45 cm.
Ogräset ligger än så länge efter.
Har experimenterat med ett pajskal av bovete och majs och en fyllning av grönkål och måla. Receptet är inte riktigt färdigt. Något fattas.
27 juni Borgeby Fältdagar
Andra dagen i monten där Bovete på Österlen visas.
Uppmärksammar ett projekt som drivits på Statens Lantbruksuniversitet (SLU) där man använt bovete i ett projekt om integrerat växtskydd.
Målet var att utveckla ett odlingssystem med biologisk bekämpning och växtföljd för att hindra Lilla kålflugan. Med blomsterängsremsor/bovete skapar man goda förutsättningar för naturliga fiender.
I dag delar Eva Olsson från Österlenkryddor och Hans Svensson från Petersborgs gård passet för JTI- Kunskapcentrum för kryddor (Institutet för Jordbruks- och miljöteknik/ JTI - Swedish Institute of Agricultural and Environmental Engeneering).
Onsdag 26 juni - överraskad!
Gillar att finna plats in i ovana sammanhang. Önskar att min mentor Kin Momiyama den äldre kunde vara här på Borgeby fältdagar. Demonstrerar projektet Bovete på Österlen med Hushållningssällskapet som är projektägare. Montern delas med JTL Institutet för jordbruks- och miljöteknik och deras projekt Svensk kryddodling.
http://www.borgebyfaltdagar.se
Lördag 22 juni
Midsommardagen kl 16, ca 20 grader soligt och blåsigt.
Duvorna har kiken på de späda plantorna. Pinna med plastväv är utsatta som fågelskrämmor.
Fredag 14 juni Odlingen på besök i Stockholm
Jag träffar Amit Sen och Guds Söner (Leif Elggren och Kent Tankred) på Weindels kondis i Stockholm.
De är inbjudna till Fältvandring II att tillsammans med Fältköket ge en performance/konsert lördag 10/8 kl 16 i boveteodlingen, på Hushållningsällskapets odlingar vid Sandbygård, Borrby +55° 26' 9.07", +14° 12' 25.20" 100 m väster om gården Hillshög Sandby, 276 37 Borrby.
De tre inbjudna har ett gemensamt i att de rör sig mellan musik, performance och bildkonst på ett sådant sätt att de traditionella gränserna elimineras och blir ointressanta.
Amit Sen är tonsättare och konstnär bosatt i Hammenhög med ett ben i Stockholm och kanske mest känd som improvisationsmusiker och drev tillsammans med sina grannar i Hammenhög konstprojektet F.K.I.T (För konsten i tiden) 2007-2009. Leif Elggren och Kent Tankred har samarbetat som Guds Söner i många år. På Ystad Konstmuseum gjorde de ett framträdande tillsammans med Amit Sen 2008. Guds Söners Musik finns bla på Firework Edition Records
Amit Sen www.arsmodus.org
Guds Söner http://www.thesonsofgod.se/
Leif Elggren www.leifelggren.org/
Kent Tankred www.kenttankred.se/
Onsdag 12 juni - fyra centimeter bovete
Mor Ingrid inspekterar odlingen. Klockan är fem och plantorna har nått fyra centimeter. Bovetet ligger ännu före ogräset.
Söndag 9 juni bovetet skjuter upp
Klockan är nio på förmiddagen och solen skiner. Plantorna är tre centimeter höga.
Lärkan är i luften och det är inte så blåsigt.
Söndag 2 juni inget syns
Kin och Dahlia följer med för att titta på Bovetet. Inget syns ännu.
Vilda övningar tas till för att locka upp plantorna.
Torsdag 30 maj dags för sådd!
Ingen risk för nattfrost längre. Utsädet kommer från http://www.raglanda.se/bovete.html
Kalle har gjort det här förr. Han snurrar två vändor med traktorn och sedan är de klart! Det blir en vända med välten för säkerhets skull.
Hälften bredsått och hälften i rader. Raderna är med 50 cm mellanrum så att radhackan kan rensa ogräset. På det bredsådda stycket är det tänkt att bovetet ska hinna före ogräset och ta över.
Tisdag 30 maj start för projektet Bovete på Österlen!
En ny fas med boveteodlandet inleds idag.
En förstudie med fokus på bovete, och dess möjligheter ska göras under 2013. Projektet är ett samarbete med Hushållningsällskapet och har fått stöd från Leader Ystad-Österlenregionen.
Sandby gård utanför Borrby kommer att odla 2000 kvm!
I dag träffade jag för första gånen Kalle som arbetar på gården. Kolla den gula pinnen!! Han visade var odlingen ska vara och jag kommer att följa hans arbete hela sommaren.
Tre fältvandringar ska arrangeras. Två för proffsodlare och en för konst- och odlingsintresserade. Datum ska sättas för detta med konsert och fältkök!!!
Skiljer agnarna från bovetet
Hittade några bilder från i julas där Momi och Dahlia provar metoder för att skilja agnarna från bovetet. Vi talar om den egna skörden!!
Gott Nytt År!!
Går med stor tillförsikt in i det nya året!
Planerar för ett nytt år med utforskandet av olika möjligheter boveteodling kan ge. Läser en rad som ger inspiration i vintermörkret: "Bovete är en rik källa till tryptofan, B-vitaminer och magnesium. Dessa är utmärkta näringsämnen vid nedstämdhet eftersom de behövs för att hjärnan ska kunna tillverka signalsubstanser."
Nya tips
Ann Rosén ringer och meddelar att hon köpt 10 kg bovetemjöl från Råglanda gård! Någon att lära av i jakten på kunskap om odling av bovete! "Vi odlar Bovete (Fagopyrum esculentum Moench)"
www.raglanda.se
Besök hos Österlenkryddor
Med sikte på att skala upp min boveteodling besökte jag och Momi Österlenkryddor utanför Köpingebro. Eva som driververksamheten inspirerade och delade generöst med sig kontakter.
Vi passerade kryddfälten och fick se skördetröskan, torkanläggningen, kvarn och packning www.osterlenkryddor.se
Jag ska kontakta Hushållingssällskapet, en friståeende kunskapsorganisation för råd. Orbio som är återförsäljare av kvarnar kan ha en lösning som passar årets boveteskörd!
Odlingsbloggen lämnar Odlingsmonumentet
Odlingsmonumentet - ett skulptur- och odlingsprojekt
som visades på Tjärhovsplan i Stockholm 11-26/9 2010 i samband med utställningen Points of Departure www.pointofdeparture.se och som arrangerades av närverket FAS www.fiberartsweden.nu
Monumentet är en hängande trädgård i form av en vattenkultur med grönsaker och kryddor i en konstgjord miljö, där näringsämnen tillförs rötterna med en droppande vattenlösning.
Det finns en aktiv fönsterodlingskultur som utvecklat konceptet med de hängande petflaskorna se http://our.windowfarms.org/.
Odlingsmomumentet kan liknas vid en fönsterodling som flyttat ut på gatan.
Kylig morgon
Salladen gillar inte den kyliga höstluften. Jag byter ut den och en citronmeliss vars rötter råkar ligga ovanför lekakulorna i krukan.
Katta som håller i utställningen har varit och fixat i helgen, vilket jag tackar för!
Akvariepumpen som driver vattnet runt i petflaskorna har bara elförsörjning när utställningen har öppet ons-fred 12-18, lör-sön 12-16). Jag har inte vågat ha kvar odlingsmonumentet ute i staden dygnet runt. Det ger inte det bästa odlingsförhållandet, och är en komplromiss med konstens praktiska förutsättningar.
Är på plats i dag och på söndag - hoppas på fler kontakter med odlingsintresserade runt Tjärhovsplan och andra ställen!
Persilja
Jag passade på att ta lite grönt till lunchmackan
Katarinas lunchmacka
Ja - precis! Och jag kan inte låta bli att tänka på så ofta jag handlat krukpersilja och innan man hunnit blinka står den där och är ledsen. Mer omsorg om det odlade helt enkelt. Och varför ska konsum sköta det?/g
Förbipasserande på söndagspromenad
Momis fingerkänslighet kommer till pass när ventilerna till vattenflödet behöver justeras. Vi baxar ut byggställningen på Tjärhovsplan igen.
Under dagen blir det många samtal om detta är en kampanj för en grönare miljö eller en skulptur. Några förbipasserande visar sig känna till odlingsystemet och är pågång att bygga egna. Jag hoppas att vi kan hålla kontakten.
11/9 test och vernissage!
Efter transport på tåget med material inklusive växter från Skåne till Stockholm, en dags konstruktion och en alltför tidig morgon med plantering rullas byggställningen med den hängande trädgården ut på Tjärhovsplan.
Trevliga möten med intresserade människor och jag fick tips på andra odlare och lösningar!